Soulbloggen

I våra tv-apparater är hon just nu aktuell med att få oss att "panta panta". Här hemma är b-sidan av min Pata Pata-7:a, The ballad of the sad young men, av någon anledning den låt jag sätter på allra först efter en flera dagar lång musikkarantän i Närke.

Det blev inte ett enda ord om reggaefestivalen. Och nu, vad finns kvar att säga? Sister Carol var smartast och Groundation svängigast. Sizzla däremot var nog snäppet bättre på det svettiga Mondo för tre år sedan, enades vi om i den kyliga augustikvällen för en vecka sedan.

/Alva